Nattens skuggor sakta viker

1. Nattens skuggor sakta viker,
morgonstjärnan ljuvligt ler,
snart den sälla dagen randas,
och dess sol går aldrig ner.
Herren kommer,
Herren kommer,
slut är då all jordens strid.
Bruden siras,
bröllop firas
i en evig fröjd och frid.

2. Vilket jubel inför tronen

när de frälsta där en gång

efter tidens vedermöda

stämmer upp sin segersång!

Herren kommer...

3. Herre Jesus, håll mej redo

till ditt möte varje stund!

Sen må jord och himmel falla,

fast består min sällhetsgrund.

Herren kommer...

Text: Nils Frykman 1889 (47 år), ngt bearb.

Melodi: James McGranahan 1881 (41 år), ngt bearb.

Min framtidsdag är ljus och lång

1. Min framtidsdag är ljus och lång,

den räcker bortom tidens tvång,

där Gud och Lammet säll jag ser

och ingen nöd skall vara mer.

2. Ett oförgängligt arv jag har,

i himlen är det i förvar.

Och under prövotiden här

min Fader ger vad nyttigt är.

3. Pris vare Gud, som ställt det så!

Nu slipper jag att ängslig gå.

För mej han alltid sörja vill,

vad än som här må stöta till.

4. Så har jag frid uti min själ

och sjunger lycklig: allt är väl.

Jag vandrar trygg vid Faderns hand,

han leder mej till livets land.

5. Men, Herre Jesus, lär du mej

att leva mera helt för dej

den lilla tid jag har igen

på vägen hem till himmelen.

Text: Nils Frykman 1883 (41 år), ngt bearb.

Musik: Nils Frykman 1883

O sällhet stor som Herren ger

1. O sällhet stor som Herren ger
ren här på denna jord!
I kärlek han till barnen ser,
dem föder vid sitt bord.
Hans nåd är ny var dag och stund,
och evigt fast står hans förbund.
Halleluja, halleluja,
halleluja, vår Gud!

2. Det är så gott att älska Gud
som oss har älskat först,
så gott att vara Kristi brud
och slippa evig törst.
När världens fröjd en ände tar
har han det bästa vinet kvar.
Halleluja, halleluja,
halleluja, vår Gud!

3. Väl blir det mörker mången gång,
ej solen skiner jämt.
Väl får vi känna tidens tvång,
men ett är dock bestämt:
det blir ej mörkt i himmelen,
och resan, vad betyder den?
Halleluja, halleluja,
halleluja, vår Gud!

4. Bekymra er då inte mer
för hem och dagligt bröd.
Det är det ord oss Herren ger,
han är vårt säkra stöd.
Han är oss alla dagar när,
han oss och våra bördor bär.
Halleluja, halleluja,
halleluja, vår Gud!

5. Är det så saligt redan här
att vara Jesu vän,
hur skall det då ej bliva där
en gång i himmelen!
Där får vi fröjdas var minut,
vår salighet tar aldrig slut.
Halleluja, halleluja,
halleluja, vår Gud!

Text: Nils Frykman 1877, ngt bearb.

Musik: Ur Engelkes sånger 1871

Fröjdas, vart sinne

1. Fröjdas, vart sinne,

julen är inne,

Frälsaren kommen är!

Se, hur nu ljusen

brinner i husen,

prisande vännen kär!

2. Natten förjagas,

redan det dagas,

sällhetens sol uppgår.

Herden för hjorden

mänska är vorden.

Nu är det jubelår.

3. O vilken ära:

Gud är oss nära,

Herren ibland oss bor.

Han till de ringa

himlen vill bringa.

Säll den på honom tror!

4. Gamla och unga,

låt oss nu sjunga:

Äran skall Herren ha!

Vitt över jorden

ljude de orden.

Amen, halleluja!

Text: Nils Frykman 1881 (39 år), ngt bearb. A.H. 2007

Musik: Theodor Söderberg 1881.

Min Gud, när jag betänker

1. Min Gud, när jag betänker

vad du har gjort för mej,

vad nåd du städs mej skänker,

jag får ju allt av dej,

då blir jag hjärtligt glader,

då lockas lovet fram:

jag tackar dej, min Fader,

jag tackar dej, Guds Lamm.

2. Du döden för mej smakat,

du mina synder bar,

och över mej du vakat

i alla mina dar.

Vad hade av mej blivit

om du ej handlat så?

Om du ej nåd mej givit

jag måst i döden gå.

3. Nu är jag redan salig

och går till himmelen.

Jag njuter fröjd otalig

i Gud, min bäste vän.

Han själv skall mej bevara,

hans nåd är alltid ny,

och hotar någon fara

till honom får jag fly.

4. O, skulle jag då sörja

som har en sådan Gud?

Nej, hellre må jag börja

att höja lovets ljud.

Ja, Herren vill jag prisa:

hans nåd och trofasthet

skall bli min nya visa

uti all evighet.

Text: Nils Frykman 1876 (34 år), ngt bearb.

Musik: Ur Hemlandssånger 1877