Vi prisar dig (Gloria och Laudamus)

(P) Ära åt Gud i höjden
och frid på jorden
bland människor som han älskar.



* Vi prisar dig
vi tillber dig,
vi tackar dig för dina verk.
Herre Gud,
Evige Konung,
vår himmelske Fader.
Herre, Guds Son, vår Broder,
Jesus Kristus.
Helige Ande,
livets Källa, vår hjälp och tröst.
Amen.

Musik: Rikard Norén 1897

Det skedde för mej

Alt koral:



1. Det skedde för mej,
att Gud i vårt kött uppenbarade sej,
att himlarnas Herre på jorden blev träl,
helt fattig och plågad för syndares väl;
det undret, min Jesus, ju skedde för mej;
nu tackar jag dej!

2. Det skedde för mej,
att här du har vandrat och uppoffrat dej.
Du ofta av kärlek dej arbetat trött
men blev dock föraktad och illa bemött.
Din lydnad och möda, den gäller för mej;
nu tackar jag dej.

3. Det skedde för mej
att översteprästerna fängslade dej.
Att du av Pilatus till korset blev dömd
har gjort att min synd blev förlåten och glömd.
Din plågsamma smälek ger ära åt mej;
nu tackar jag dej.

4. Det skedde för mej,
att syndares händer marterade dej.
Din ångest, din pina och blodiga sår,
som du så saktmodigt och tåligt utstår,
ger rening och hälsa tillfyllest åt mej;
nu tackar jag dej.

5. Det skedde för mej
att du till ett syndoffer helgade dej.
Vart salighetsord av din heliga mun
gör klart att du vann i försoningens stund.
Allt har du i döden beseglat åt mej;
nu tackar jag dej.

6. Det skedde för mej,
att du såsom uppstånden visade dej
med märken i sida, i fot och i hand,
och sedan for hem till vårt fädernesland.
Allt detta din Ande betygar för mej;
nu tackar jag dej.

Text: Magnus Brynolf Malmstedt, bearb. A.H. 2013
Musik: A. B-n, alt. Rikard Norén

Gud över oss förbarmar sej

1. Gud över oss förbarmar sej
och kallar oss för sina.
I kärlek stor mot dej och mej
hans ansikte ses skina,
att vi hans vägar känna må,
hans helga vilja lära,
att hela jorden må förstå
hans frälsning och hans ära
och lovets offer bära.

2. Så må vi glada lova dej,
o Gud, med själ och tunga
ja, hela världen fröjda sej,
med lust och glädje sjunga,
ty, Herre, du är allas hopp,
fast vi i synd sågs falla,
du hugnar, hägnar själ och kropp, 
ditt namn får vi åkalla,
du gode Far för alla.

3. Ja, Herre, tack att du igen
gav lön för mångas möda!
Se, jorden burit rikligen
sin frukt och goda gröda.
Välsigna varje folk och land
och hjälp oss glada dela
allt gott du givit med varann,
förlåt vad vi setts fela
och hela världen hela!

Text: Psaltaren 67, Martin Luther 1524 (41 år), Olaus Petri 1536 (43 år), Johan Olof Wallin 1819 (40 år), bearb. A.H. 2012
Musik: Rikard Norén

Hemlandstoner mäktigt ljuder

1. Hemlandstoner mäktigt ljuder,
och vid slutet av min färd
pilgrimsvandraren de bjuder
till en paradisisk värld.
Snart min Fader mej vill kalla
till det salighetens hus,
där han dem församlar alla
som anammat nådens ljus.

2. Han som mörkrets välde krossat
och mej friköpt med sin död,
han som nådigt mej förlossat
från all synd och avgrundsnöd,
han vars blod för mej har runnit
och som blivit mej så kär,
snart, när jag till gränsen hunnit,
mej oändlig fröjd beskär.

3. Snart ibland de helga släkten,
de som står i ljusets famn,
även jag, i vita dräkten,
prisar Guds och Lammets namn.
Snart förlossad ingå får jag
i de saliggjordas hem,
snart i dina portar står jag,
strålande Jerusalem!

Text: Carl Axel Torén 1889 (76 år), ngt bearb. A.H. 2012
Musik: Rikard Norén (1847-1922)

Vad inte ens en klok och lärd

1. Vad inte ens en klok och lärd

kan helt och fullt begripa,

det låter Gud i denna värld

sitt folk var dag predika:

Att han allena Konung är,

hög över alla gudar,

och sej har uppenbarat här

för hedningar och judar

- ett väsen, tre personer.

2. Hans underbara, höga namn

är Fader, Son och Ande.

Han öppnat för envar sin famn,

vi känner nu den Sanne.

Som Abrams, Isaks, Jakobs Gud

han givit sej tillkänna,

som den som stiftat lagens bud

men också nåd vill sända

och än idag gör under.

3. Se, Fadern själv av evighet

sin Son, sin avbild, födde,

som oss till liv och salighet

på jorden led och blödde,

och Anden sedan evig tid

går ut från dessa båda.

Gud give oss sin nåd och frid,

att vi må honom skåda

i evig klarhet. Amen.

Text: Paul Gerhardt, övers. A.H. 1992

Musik: Richard Norén (1847-1922)

Långt lyser arvet

1. Långt lyser arvet som släktena samlat,
arvet av makt och av kunskap och gull.
Tungt ha de släpar och strävat och famlat;
arvet sig ökat, tills skatten blev full.
Vem skall väl äga den? Ack, vad det strides
att av dess gods få det yppersta fatt!
Ack, vad det kämpas och blödes och lides!
Skiften, I bröder, som syskon er skatt.

2. Den som vill äga och samla och gömma
äger till sist blott förgängelsens mull.
Fåfängt om lycka hans hjärta må drömma:
vissnade löv blir hans samlade gull.
Dela och giv: de som dela och giva
vinna sitt arv till det skönaste pris.
Själva i givandet rikast de bliva.
Skiften, I bröder, på broderligt vis.

3. Han som kom hit från Guds härlighets rike
gav oss sitt arv intill yttersta skärv.
Vorden den ringaste tjänares like,
vann han vårt släkte till evigt förvärv.
Bröder, I bröder till Människosonen,
smälten hos honom all hjärtanas is!
Delen så ut av de himmelska lånen.
Skiften, I bröder, på broderligt vis.

4. Arvet av nåd och rättfärdighet tagen,
delen det ut åt en hungrande värld.
Ut som hans skatteutdelare dragen;
själv skall han råda och leda er färd.
Delen, I himmelens arvingar alla,
tills på vår jord genom töcken och dis
paradis glimtar och skrankorna falla.
Skiften, I bröder, på broderligt vis.

Text: Gustav Jensen (1845-1922), övers. Oscar Mannström (1875-1938)

Musik: Richard Norén (1847-1922)