lördag 17 januari 2015

Jag vet på vem jag tror





TRONS SEGER, FÖRTRÖSTAN OCH VISSHET OM SYNDAFÖRLÅTELSE

1. Jag vet på vem jag tror, 
när mina synders minne 
med ångerns bittra kval 
betungar själ och sinne. 
Botfärdig nalkas jag 
min Gud i Jesu namn 
och möter i min nöd
en öppen fadersfamn. 

2. Jag vet på vem jag tror, 
när modfälld och förlägen 
jag saknar egen kraft 
att gå den goda vägen. 
Mitt i min hjälplöshet
min bön till Jesus går, 
och helighetens kraft 
jag av hans Ande får. 

3. Jag vet på vem jag tror, 
när syndig lust och lycka 
mej söker söva in 
och i fördärvet rycka. 
Jag Jesu varning hör 
och vandrar i hans spår 
och så med heligt mod 
i frestelsen består. 

4. Jag vet på vem jag tror, 
när livets glädje rymmer 
och hjärtat brista vill 
bland oro och bekymmer. 
Jag minns vad Jesus led; 
min själ ock måste så 
igenom svåra prov 
in i Guds rike gå. 

5. Jag vet på vem jag tror, 
när dödens timme nalkas 
och dagens heta kval 
i aftonskuggan svalkas. 
Min Jesus i sin död 
har döden bragt på fall; 
han lever, och min själ 
med honom leva skall. 

6. Jag vet på vem jag tror. 
Men honom rätt jag prisar, 
när jag mitt hjärtas tro 
med verk och gärning visar, 
ej ropar "Herre" blott, 
men Herrens vilja gör. 
Blott så i Kristi tro 
jag lever och jag dör. 

Text: Johan Olof Wallin, bearb. A.H. 18/1 2015

I Kana stad ett bröllop stod



Alt. koral:




1. I Kana stad ett bröllop stod,
i Galiléen det skedde,
dit bjöd man Jesus och hans mor,
stor fröjd han där beredde.
Du som i äktenskap vill gå,
bjud Herren Jesus dit också,
om du vill bli välsignad.

2. När stämningen just var som bäst,

tog vinet slut därinne,
fast Jesus själv var med som gäst
med glatt och öppet sinne.
Ja, inte var han den som kom
med suck och sorg, det vet vi om,
nej, han är glädjens Herre.

3. När vi får möta nöd och brist

och hjälp ej står att finna,
en trägen bön då först och sist
oss hjälper övervinna.
Hos Jesus finns all hjälp och tröst,
en ödmjuk bön ur troget bröst
vill han så gärna höra.

4. Ja, han är den som vill och kan

till slut vår sorg fördriva.
Men tid och medel aldrig man
får honom föreskriva.
När mänsklig visdom rådlös är,
då är hans stund att hjälpa här.
Den måste vi förbida.

5. Som bäst man väntar glädjevin

som sorgen släcka skulle,
så skänks istället vatten i
sex krukor överfulla.
Den prövningen blir ganska svår,
en ångest genom själen går,
vi frestas att förtvivla.

6. Du måste lära, kristen god,

vid livets fällda bommar,
att visa tro och tålamod,
ja, trots förnuftets domar!
Vad Jesus säger, gör med flit.
Arbeta, bed och all din lit
till honom sätt för alltid.

7. Så se nu här på Herrens hand

som allting kan förvandla!
Se, vin av vatten gjorde han,
så vill han med oss handla.
Han vänder sorg i fröjdevin,
han glädjen ger och harmonin.
Förtrösta helt på honom!

8. Begynnelsen är ofta svår,

men lägg den i hans händer,
och även det vi ej förstår
han till det bästa vänder.
Så handlar Herren Jesus Krist,
han bästa vinet spar till sist.
Gud vare pris och ära!  

Text: C Spangenberg, bearb. A.H. 2015
Musik: Burkhard Waldis