Från Gud vill jag ej vika

1. Från Gud vill jag ej vika,
han viker ej från mej,
och han ska ingen svika
som överlåter sej.
När arbetsdagen gryr
han till mitt kall mej leder
och vilan mej bereder
när aftonsolen flyr.

2. När ingen kan mej råda
och ingen hjälpa mer,
jag upp till Gud får skåda,
han ensam hjälpen ger,
han för mej ut ur nöd,
ur frestelse och fara,
han sliter syndens snara
och frälsar mej från död.

3. På honom vill jag bygga
i prövningarnas år
och mej vid honom trygga,
tills sorgens tid förgår.
Det är mitt vissa hopp:
han allt till godo vänder.
jag lämnar i hans händer
min ande, själ och kropp.

4. Jag honom vill åkalla
i all min skuld och brist.
Av kärlek till oss alla
han gav oss Herren Krist.
Jag därför säkert vet,
att med sin Son han skänker
mer än jag ber och tänker 
för tid och evighet.

5. All världen ska förbrinna
med all sin glans och prakt
och hastigt ska försvinna
dess rikedom och makt.
Men till sin härlighet
ska Gud de trogna spara,
hans makt ska dem bevara
i tron till salighet.

6. Min själ ska frigjord föras
till evighetens ro,
där ingen gråt ska höras
och ingen smärta bo,
där, löst ur syndens garn,
jag blir Guds änglars like
och ärva får Guds rike
med Faderns rätta barn.

7. O Fader, du oss tage
bland barnen i din famn.
Vår lovsång dej behage
i ende Sonens namn.
Din Ande, god och vis,
i nåd oss härliggöre
och oss till himlen före,
ditt namn till lov och pris.


Text: Ludwig Helmbold o 1564 (32 år), sv. övers. Johan Alfred Eklund 1911 (47 år), bearb. A.H. 9/4 2016
Musik: Fransk vismelodi / Erfurt 1572