1. I denna ljuva sommartid,
gå ut, min själ, och gläd dej vid
den store Gudens gåvor.
Se, hur i prydning jorden står,
se, hur för dej och mej hon får
så underbara håvor.
2. Av rika löv är grenen full
och jorden täckt sin svarta mull
med sköna gröna kläder.
De fagra blommors myckenhet
med större prakt och härlighet
än Salomos dig gläder.
3. Oss åkern bådar ymnig tid
och ung och gammal gläds därvid
och bör Guds mildhet prisa
som vill i överdådigt mått
oss människor så mycket gott
var dag och stund bevisa.
4. Låt, Jesus, mej nu i ditt hägn,
alltjämt av nådens milda regn
bevattnad, stå i blomma.
Din kärleks sol upplive så
min själ, att Andens frukter må
av hennes värme komma.
5. Behåll mej till ditt paradis,
och låt mej på de trognas vis
i dina gårdar grönska.
Låt mej få tjäna dig allen'
i trohet sann, i kärlek ren,
så vill jag mer ej önska.
Text: Paul Gerhardt 1653 (46 år), J von Duben 1725, C O Angeldorff 1855, ngt bearb.
Musik: Nathan Söderblom 1916 (50 år)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar