Ge akt på ditt hjärta, du människobarn

1. Ge akt på ditt hjärta, du människobarn!
Se, satan han spinner de finaste garn:
till himmelens ängel förskapar han sej
och vänder Guds namn till en snara för dej.

2. Ej kommer de alla till himmelens lön,
som ropar till Herren med klingande bön.
Nej, endast de trogna som lyder hans bud
i Kristus, sin Frälsare, kommer till Gud.

3. Gud skådar till hjärtat. Vad båtar att då
för världen med sken av gudaktighet gå
och bära Guds ord i din skrymtande mun,
när egen rättfärdighet dock är din grund?

4. Vad hjälper att, ödmjuk i åtbörd och skrud,
dej kalla en syndare inför din Gud,
när grandet hos andra bekymrar dej mer
än bjälken, som ej i ditt öga du ser?

5. Ve falska profeter i frälsningens kall!
Ve blinda, som leder de blinda till fall,
som själva ej tror, och som stänger jämväl
Guds salighets port för en törstande själ!

6. Ve alla som utanpå kärlet vill två,
men styggelse lämnar därinne ändå;
vitmenade gravar med renhetens sken
men invärtes fulla med multnande ben!

7. O människa, vill du stå ren för din Gud,
så kläd dej i Kristi rättfärdighets skrud
och helga ditt hjärta, med honom förent,
så blir också kärlet på utsidan rent.

8. Men ställer du endast för världen dej from,
så gå, farisé, till de skrymtares dom,
där huggormars avföda finner sin lott
med Judas, som kyssande Kristus förrått.

Text: Zacharias Topelius
Musik: Svensknorsk folkmelodi