torsdag 26 mars 2015

Vid den dal som hör till döden



1. Vid den dal som hör till döden
sänkt i sorg profeten står.
Tyngd av folkets hårda öden
han en skräcksyn skåda får.
Fylld av ben är dödens dal,
döda mänskor utan tal,
utan liv och utan själar;
Herrens folk är dödens trälar.

2. Han hör Guds befallning skalla:
"Profetera liv i dem!
Dina ord skall ge dem alla
liv på nytt i livets hem."
Över dödens dal hans ljud
ropar liv med Herrens bud.
Ben vid ben sig fogar åter
när sin röst han höra låter.

3. "Kom från öster, norr och söder,
kom från väster, Ande stark.
Kom, ge liv åt mina bröder,
kom med liv till dödens mark."
Och Guds Ande liv på nytt
gjuter in där livet flytt.
Folket reser sig ur döden,
fyllt av nådens starka flöden.

4. Öppen är för Sveriges kyrka
dödens dal, de fallnas ort.
När hon går i egen styrka
går hon genom dödens port.
Är hon trygg i självgjord tro,
somnar hon i dödens ro,
hon som utvalts till att vara
livets tecken, hoppets skara.

5. Gud Allsmäktig, du kan åter
ge din svaga kyrka liv,
när din eld du falla låter:
Andens eld oss, Herre, giv!
Ge nytt liv i dödens trakt,
visa oss din stora makt.
Kristi Ande, väck de döda!
Sänd ditt Ord, låt livet flöda!

Text och copyright: Christian Braw efter Hesekiel (kap. 37), publ. med tillstånd

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar