Stilla jag på dig vill akta

1. Stilla jag på dig vill akta, 
o min Jesu, all min tid,  
i din sannings ljus betrakta 
vad som här tillhör min frid,
i din kärlek mig få värma,
till din salighet mig närma. 

2. Stilla jag mitt kall må sköta 
med all trohet, flit och fröjd 
och en okänd framtid möta, 
med Guds helga vilja nöjd, 
nöjd med vad han ger och tager, 
när mitt samvete ej gnager. 

3. Stilla må jag så betvinga 
sinnlighetens överdåd,  
glad åt Gud ett offer bringa  
av min egen viljas råd, 
i hans kraft mot högmod kämpa, 
avund kuva, vrede dämpa. 

4. Stilla må min vandel bliva 
så i handling som i ord  
och förargelse ej giva  
någon själ på denna jord. 
Bygga upp, ej riva neder, 
är en kristens plikt och heder. 

5. Stilla jag mitt kors må taga 
och gå fram i Kristi spår. 
Allt umbära, allt fördraga 
genom honom jag förmår. 
Ack, hur fort är prövotiden 
dock med all sin nöd förliden! 

6. Stilla må jag Herren bida, 
tyst och trogen göra väl; 
medan dagens timmar skrida 
aktsam vara om min själ: 
Snart är sista timmen slagen 
och min själ ifrån mig tagen. 

7. Stilla komme och välkomna 
vare dagens slut och lön;  
stilla må i Gud jag somna  
från min sista aftonbön, 
vilken, när den här avbrytes, 
i en himmelsk lovsång bytes. 

8. Stilla ock mitt stoft må gömmas 
i den tysta jordens famn; 
må det rum av världen glömmas 
där jag vilar utan namn: 
Rum och namn väl Herren känner, 
då han ropar sina vänner.

Text: Johan Olof Wallin, bearb.