Jag arma mänska, vem skall skilja

1. Jag arma mänska, vem skall skilja
mig ifrån denna dödens kropp?
Jag löfte gav, jag hade vilja
att bryta av mitt syndalopp.
Men ack, min trohet var ej lång.
Jag föll, jag föll ock denna gång.

2. Jag vet, o Herre, vad mig felar.
Jag tvenne herrar tjäna vill.
Åt världen jag det hjärta delar,
som dig bör odelt höra till.
Ack, jag är lika varm och kall
för Kristus och för Belial!

3. O Jesus, kunde jag allenast
dig över allting hålla kär,
med himmelsk håg jag skulle genast
bemannas mot allt ont begär.
O kunde jag dig älska rätt,
då bleve segern viss och lätt!

4. Med misstro till min egen styrka,
med vaksamhet och bön till dig,
jag dig, min Frälsare, vill dyrka,
du som av kärlek dött för mig.
Och när jag möts av frestelsen,
jag trotsar ej, men undflyr den.

5. O Jesus, mig i nåd ledsaga
på sanningens och fridens stig.
Du som är mäktig i de svaga,
din Andes kraft förläna mig.
Då kan jag trofast målet nå
och en gång livets krona få.

Text: v. 1-4 Balthasar Munther 1774 (39 år), v. 1-5 Johan Olof Wallin 1816 (37 år)

Musik: "Jag nu den säkra grunden vunnit"