lördag 18 februari 2017

Försvunnen är natten



Alternativ melodi:



1. Försvunnen är natten
som höljde vår jord
och funnen är skatten,
Guds heliga ord!
Ett folk som var fånget
i mörker och kval
ser ljuset uppgånget
i skuggornas dal.
Och människofunder
som dimmor förgår,
men sanningens grunder
orubbliga står.
Guds kyrka sej gläder.
Halleluja!

2. Vår gärning ej gagnar
till salighetsgrund,
försvinner som agnar
i prövningens stund.
På Kristus få bygga,
på honom få tro,
det gör oss nu trygga,
ja, så får vi ro.
Vår ande sej gläder
och fröjdas i Gud,
han själv oss ikläder
rättfärdighetsskrud,
som Kristus förvärvat.
Halleluja!

3. Än vårdar och föder
vår herde sin hjord,
oss styrker och stöder
med sanningens ord.
Se, dukat är bordet
med himmelens bröd,
en läkedom vordet
mot synder och nöd.
Och Anden oss renar
i döpelsens bad,
med Gud oss förenar,
att bo i den stad
där Kristus är Konung!
Halleluja!

4. Som stjärnornas skara
i midnattens väkt,
så tallös ska vara,
o Sion, din släkt,
som talet av droppar
i daggens mängd,
som blommor och knoppar
i sommarens ängd.
Ett folk såsom sanden
vid havets strand
Gud leder vid handen
till löftenas land:
det himmelska Kanaan!
Halleluja!

*5. Upp, Sion, att prisa
och lova din Gud
och hörsamhet visa
hans heliga bud.
Hans under vi skådat,
hans sanning vi sport,
han har oss benådat
och saliga gjort.
Se, jorden förbrinner
och himlen förgår
som blomstren försvinner -
Guds ord dock består.
Och evigt förblir det.
Halleluja!

Text: Svante Alin 1906 (54 år), bearb.
Musik: Dansk ("Vad ljus över griften"), alt. A.H. 1991

onsdag 15 februari 2017

Vida kring jorden




1. Vida kring jorden
doldes löftesorden,
heliga Skriften hemlig var.
Skatten är funnen,
natten försvunnen
och solen lyser åter klar!

2. Människofunder,
falska tröstegrunder
viker för Guds sannings ljus.
Ordet blir brukat,
bordet blir dukat,
som bjuder nåd i Herrens hus.

3. Helgon att dyrka,
tro på egen styrka
stred mot nådens lära sann.
Läran den rena
äran allena
åt Gud i höjden återvann.

4. Gamla och unga
på sitt språk får sjunga,
höra, läsa nådens ord.
Då blir det visat,
så blir beprisat,
hur syndarn blir rättfärdiggjord. 

5. Skriften får tala,
visa vägen smala,
Gud är där och ger oss tro.
Banden han krossar,
anden förlossar
och skänker frid och samvetsro.

6. Nu vill vi lova
Herren för hans gåva:
öppen bibel, öppen famn!
Kalla blir varma,
alla vi arma
får mötas där i Jesu namn!

Text: Robert Theodor Kihlberg (1848-1908), ngt bearb. 2012
Musik: "Schönster Herr Jesu"

onsdag 8 februari 2017

Du, Herre, har kallat mej




1. Du, Herre, har kallat mej, glad vill jag gå.
Jag tackar för tjänsten du låtit mej få.
Du förde mej hit från min självvalda färd.
Jag prisar dej, Jesus, för det är du värd!

2. Din nåd är så stor, du var god mot mej, Gud.
Den synd jag bekände du plånade ut.
Så låt mej få vittna om allt du mej gav,
din nåd och din kärlek från vagga till grav.

3. Ja, låt mej få följa dej vart du än går,
och lär mej att se vad du ser och förstår,
att tala ditt ord på ditt värmande sätt,
att verka och be för de fattigas rätt.

4. Från lättja och högfärd gör, Herre, mej fri,
från osaltat tal och från tomt hyckleri,
från vanor som gör mej förkrympt eller skygg.
O Herre, gå med mej, så vandrar jag trygg!

5. Så vill jag dej tjäna så långt jag förmår,
till skälvande händer, till grånande hår.
Om felsteg försvagar och vägen blir tung,
låt själen på nytt få bli örnstark och ung!

6. Ja, mej med din nåd och förlåtelse stärk
att leva och brinna för kärlekens verk!
Min krans är i himlen, mitt kors har jag här.
Barmhärtige Gud, jag din tjänare är.



Text: Sigvald Skavlan 1893 (54 år), övers. A.H. 2010
Musik: Svensk-norsk folkmelodi ("Gå varsamt, min kristen")

fredag 3 februari 2017

Nu får din tjänare i frid

 


1. Nu får din tjänare i frid
från världen fara,
för att hos dej till evig tid
lycklig vara,
som ditt ord har lovat mej
- min död en sömn har blivit.

2. Guds ende Son, min Frälsare
jag nu har skådat.
Att jag min Herre skulle se
Gud mej bådat.
Han det rätta livet är
och nåden mitt i nöden.

3. Se, alla människor kan få
hos honom frälsning.
Och ut i världen skall nu gå
fridens hälsning
genom Herrens eget ord
som kallar till Guds rike.

4. Sitt ljus bland folken han allt mer
nu låter skina.
Sin frid och härlighet han ger
åt de sina.
Han är alltid hos sitt folk,
han är dess fröjd och glädje.


Text: Simeon (Symeon) i templet, Martin Luther 1524 (41 år) "Mit Fried und Freud ich far dahin", Lars Stenbäck 1865, A.H. 1994
Musik: Martin Luther 1524 (jfr J S Bachs Cantata (BWV 125) och Haeffners utjämnade variant från 1820 - Bachs pigga musik bygger faktiskt också ofta på en rätt utjämnad melodi - jfr även Dietrich Buxtehudes orgelstycke och Vallerius´ koralvariant från 1697)

torsdag 19 januari 2017

I dag till världens Herre kom





1. I dag till världens Herre kom
med hela världens kamp och nöd,
ty endast han har kraften som
till liv förvandlar natt och död.

2. Ja, Herren hör den far som ber:
"Kom, Herre, innan barnet dör,
kom med mig, Frälsare, kom ner
och livets stora under gör."

3. Han verkar dröja, svarar blott:
"Ni vill se tecken för att tro,
men först när ni i tro har gått
kan undrens Ande hos er bo.

4. Du som till undrets Kana kom,
vänd åter till Kapernaum.
Din son får leva nu, vänd om
i kraft av trons mysterium."

5. Och samma ögonblick vi går
på Herrens löftesord, i tro,
en ström av livets krafter når
den jord där undren börjar gro.

Text och copyright: Christian Braw, fritt efter Joh. 4:46-54, publicerad med tillstånd.