Gud är trofast - vare det din borgen

1. Gud är trofast, vare det din borgen
för var dag och stund som än går in!
Gud är trofast under glädjen, sorgen.
Du får vara hans och han är din.
Gud är trofast, han ska undanröja
alla nät och snaror för din fot.
Gud är trofast, vill dej stärka, höja,
stödja, rädda undan stormens hot.

2. Gud är trofast, alla otrosdimmor
ska han lyfta, skingra, jaga bort.
Gud är trofast, nådens ljusa strimmor
genombryter molnen inom kort.
Gud är trofast, forntid, nutid, framtid
lyses upp utav hans trofasthet.
Gud är trofast, säg det till din samtid!
Gud är trofast, sjung i evighet!

Text: Peter Lundén 1884 (35 år), ngt bearb. (v. 1)
Musik: P Lundén 1884

Nu fröjda dej, du vida jord

1. Nu fröjda dej, du vida jord,
åt Herrens nåd och helga ord,
predikat av apostlars röst
och givet oss till evig tröst.

2. När Kristus hade fullgjort allt
som Fadern honom anbefallt,
han sände, efter Guds beslut,
kring jorden sina vittnen ut.

3. Olärda var de, enkla män,
men genom tron på Frälsaren
dock deras ord den styrka fann
som världens vishet övervann.

4. Det var om den uppståndne Krist
de vittnade båd´ först och sist,
om nåden som i honom här
åt hela världen vunnen är.

5. Där ordet blev predikat klart
omvändes hjärtan underbart.
De andligt döda väcktes opp
till liv i kärlek, tro och hopp.

6. Än ljuder detta glada bud
om bättring inför Herren Gud,
om tro på Sonen Jesus Krist,
vår hjälpare mot synd och brist.

7. Gud, lär oss lyssna och förstå
och öppna våra hjärtan så,
att ordets helga rikedom
ej blir för oss till straff och dom.

8. Låt oss betänka det var stund
och bära det i hjärtats grund,
och så i tro och kärlek rätt
dej prisa, som ditt ord oss gett.

Text: Latinsk vesperhymn, Olaus Petri 1536 (43 år), bearb.
Musik: Worchester hymnariuem 1200-talet / Mikael Weisse 1531